Det är si och så med etiken

I alpin skidåkning är man inte så noga med att det ska vara så rättvisa förhållanden som möjligt mellan åkarna. Det mesta verkar vara tillåtet när det gäller att skaffa sig information som inte alla har tillgång till.
Att lagkamrater som kört rapporterar om banan till åkare uppe vid starten via kommunikationsradio kände jag till sedan tidigare.
Men det finns tydligen flera sätt. Under de första åken av Super-G i Val d'Isère hörde jag TV-kommentatorerna prata om att det var viktigt att åkarna har en TV uppe vid starten så de kan se var de tidiga åkarna har svårigheter längs banan.
Det är ju otroligt orättvist. De som startar tidigt kan ju omöjligen skaffa sig liknande information.
Utförsåkning är ju en sport där det är omöjligt att råda över orättvisor i form av skiftande sikt och underlag för åkare med olika startnummer, så man borde väl försöka att åtminstone begränsa orättvisorna.

Det blev ingen medalj för Lindell-Vikarby men jag hade i alla fall rätt i att hon skulle bli bästa svenska åkare.

Seg historia, den här förskylningen jag åkt på. Det här var den femte dagen med feber.