Tunga steg

Jag hade tänkt mig en uppfriskande joggningstur i förmiddags.
Den kändes inte alls skön. Bara tung. Från första steget till det sista.
Men det blir nog bättre nästa gång.

Gäss i natten

Höst - och det inte bara vi människor som har gått över till nattorientering.
Midnatt - och jag hörde gäss-skrik över stan.
De drog i väg åt sydväst.
Angelägna att komma härifrån.

Skottarna är tidigt ute

Det har börjat hända en del på Scottish 6 Days hemsida. Redan nu ligger det ute gamla kartor från de troliga tävlingsområdena - nästan två år före tävlingen. Coolt!

Här är tävlings-och träningsområdena inprickade på Google.

View Scottish 6 Days, Oban 2011 in a larger map

Nöjd!

Första träningskvällen på skitlänge. Yes! Nu är jag med på banan igen
Ta i trä! Peppar, peppar!
Kvällen inleddes med en lugn jogg på Markaspårets femma. 27.22 var sexton sekunder från min gissade tid, vilket placerade mig på andra plats i terräng-KM, efter suveräne H55plus, som valde att springa fort, 22.13, och dessutom ruskigt nära sin gissade tid, 22.15.
Efter en fantastiskt god, men tyvärr alldeles för snabbt inmundigad paj, signerad Christina Levin, var det kort möte med tävlings- och träningskommittén. Därefter snabbt i väg till friidrottshallen och säsongens första intervallpass inomhus.
Jan Johansson bjöd på intervallstege. Jag valde medium-varianten som bestod av 400 + 600 + 600 +800 +1 000 + 800 + 600 + 600 +400, med start på minuterna 0, 2, 5, 9, 14, 20, 25, 29 och 32.
Jag sprang som en klocka med samtliga 200-varv på 50 sekunder (+- en sekund).
Och så här slog hjärtat:

Facit

Svaren på förra inläggets frågebatteri:
a) Nej, det känns bra, så det tror jag inte. b) Ja, jag hann. c) Kanske aningen för rymliga, men de fungerade. d) Nej då, de satt fortfarande perfekt, kanonskorna!

Frågetecken att räta ut

Ska jag bli sjuk igen? Hinner jag i tid till träningen i gamla Örebromässan? Kommer de nya utomhusskorna att visa sig vara för stora? De gamla inomhusskorna, har de blivit för små?
Frågorna haglar inför kvällens träningscomeback: joggingrunda på Markaspåret klockan 18 och intervallträningsdebut på friidrottsovalen klockan 20.

Jag, en skomissbrukare

Det är knappt att jag vågar berätta det här.
Jag kanske är sjuk. Löparskomissbrukare.
I dag köpte jag ett par löparskor till. Det var det andra paret inom loppet av 23 timmar.

Nytillskottet, Icebug Sisu

Den här köphysterin skulle också kunna kallas Jarsineffekten. Jag har alltid haft ovanan att köpa skor på gränsen till för små. Jarsins skoinlägg har nu gjort orienteringsskorna obehagligt trånga. Därför dessa nya Sisu, som får ersätta såväl Supran som Python.

Nu i skohyllan:
New Balance 840
New Balance 758
Saucony Type A
Icebug Sisu

Nu gäller det bara att bli kvitt förkylningen så att man kan börja använda skorna.

Halvtimma i spåret - och sedan kartsnack

I år ska vi inte göra flera månaders uppehåll i ungdomsträningen. Nej, vi försöker hålla igång gänget hela vintern. Torsdagarna kommer att bestå av varierade löppass på elljusspåret (eller annan hyfsat upplyst plats) och fika med kartsnack (eller annan inomhusaktivitet).
Vi började i kväll. Jag tror att det var uppskattat.

Magic Jarsin

Stortårna växer snett. Det kallas Hallux Valgus och gör jävligt ont emellanåt. Jag har tjatat en del om det där i tidigare inlägg.
Den store ortopedskoteknikgurun Stig Jarsin påstår att det går att hålla snedtårna stången med fotinlägg. Det är bara att hosta upp ettusenfemhundra kronor, så löser det sig.
Jag gav Stig Jarsin den där summan i dag - och stoppade ner fotinläggen i ett par sprillans NB 758.



Nu i min skohylla:
New Balance 840
Icebug Pytho
VJ Supra
Saucony Type A
New Balance 758


Nytillskottet

Det är så här det ser ut i Markaskogen nu

O-ringen har lagt ut bilder och kartprover över tävlingsområdena. När det gäller etapp 5 bjuds på ett par rejäla kartprover (två stycken ungefär kvadratkilometerstora områden), vilket naturligtvis intresserar orienteraren Mats extra mycket eftersom det är den kartan vi i Almby IK kommer att ha som hemmakarta när O-ringen är över i slutet av juli.

Jag har legat i min sjuksäng och jämfört den nuvarande kartan med den nya. Det har gjorts en genomgripande revidering. Ja, det är egentligen en helt ny karta.
1/ Helt ny kurvbild, med fem meters ekvidistans istället för 2,5 meter. Känns bra. Förkastningsbranten blir mer lättläst. Detaljer i flacka partier har kartrtaren löst med hjälpkurvor. Små kurvritade höjder har ersatts med punkthöjder. Bättre!
2/ Välkommen uppdatering av stignät, sankmarker och löpbarhetsmarkeringar.
3/ Tre storlekar på sten-karttecknet. En mellanstorlek har införts. Resultatet på kartan är fler stenar. Det ska bli spännande att studera det här i skogen.
4/ Meridianerna lutar rejält mycket mer på O-ringenkartan. Så ni som brukar komma till höger (blir det väl?) om kontrollen vid kompassgång i Markaskogen: Där har har ni förklaringen!



Branten nära skärmtaket där stickspåret från universitetet ansluter till elljusspåret är nu riktad åt rätt håll. Yes!

Slottskartan snart klar

Det händer att jag bli bönhörd - även om uttrycket egentligen inte stämmer alls på en inbiten ateist som orienteraren Mats.
Jag har ju gått och grunnat på om det skulle kunna göras en sprintkarta över området med slottsparken, museiparken, Järntorget och Frimisholmen, och nu visar det sig att CG Carpenlund håller på med en sådan karta. Den är i stort sett klar!
Häftigt!
Kartan ska användas till ungdomsstafetten i samband med att O-ringen invigs vid slottet den 24 juli. Ungarna kommer faktiskt att sprinta i ett intressantare område än det som elitseriesprinten går i senare i O-ringenveckan.
Det kommer att bli riktigt kul, både för ungdomarna och publiken.
Och efter O-ringen finns det en ny och bra karta att använda för korta stadsorienteringar. Det vore slöseri att exempelvis inte ha en deltävling av parktouren 2011 runt Örebro slott.

Hemma efter DD med pajad hals

Hemma igen efter en helg i Falun.
Daladubbeln avgjordes i år i strålande fint väder och i drömterräng - i alla fall den delen av tävlingsområdet som jag tog en promenad i i dag.
Löpning var aldrig aktuellt för min del - inte med nuvarande hälsoläge: Halsen har pajat helt.

Det var riktigt kul att se ungdomarna under dagens orientering över ultralång distans. Det gjordes många fina prestationer i skogen och kreativiteten visste inga gränser när det gällde utstyrslar. Ellinor Eriksson och Nina Hallor prisades förresten för sin gestaltning av den nya influensan. (Se blogginlägg inskickat med mobiltelefonen i förmiddags.)

Dalahästen stämplar vid målet

Vad säger man?

Best in show?

Nina och Ellinor från Hallsberg/Örebro och Teresa och Åsa från Hallstahammar/Köping, två av många Daladubbel-patruller som satsar på seger.

Starten går

Nu är Daladubbeln igång. Andreas är startman i H12.

Fyrtio friskusar forsade fram

Kvällens träning tycker jag blev lyckad. Alla, från småttingar till vuxna, gjorde samma övning: mina SI-banor på en tusenmetersslinga av elljusspåret. För de små blev det orienteringsträning och för de erfarna blev det tusenmetersintervaller med inslag av orienteringsmoment.
Inräknat tränande, ledare och föräldrar var vi fyrtio personer ute i skogen. Härligt! Kaos i klubbstugan efteråt. Härligt, det också!

Han tog min och jag tog hans

Jag har en bloggarekollega nere i Jönköping. Jag studerade nyss hans gps-rutt från 25-manna. Vi sprang sträcka fem båda två, men hade olika gafflar. Men på ett ställe orienterade vi som om vi hade haft den andres bana. Det är skrattretande att se hur det kan bli. Jag vek av mot hans kontroll och han mot min. Han lyckades sedan komma rätt lite fortare än jag gjorde. Friborgs bom: en och en halv minut. Min bom: drygt två minuter.

När vi inte bommar verkar vi annars vara ungefär lika medelmåttiga. Sträckan före och efter skiljde det bara någon sekund mellan oss.

Femma i syslöjd

Ann-Britt Göransson är mer framgångsrik än orienteraren Mats. Och hon ser betydligt bättre ut -så när som på en liten detalj: hon har inget klubbmärke på jackan. Visst ser det lite tomt ut på hennes hjärtsida.

En klubbjacka utan ett klubbemblem är inte mycket till klubbjacka. Men det finns lösa fina tygmärken att köpa i Ljungstugan - och för en som hade femma i syslöjd på mellanstadiet är det ingen match att fixa så man har snyggaste jackan i klubben.

Stryk av Carl - igen

Det är nog bara att ge upp alla förhoppningar om att någon gång mera vara snabbare än sonen på en rusch. I går tvålade han till mig på spurten - igen. Det tog mig en minut och tolv sekunder att ta mig från den där kåtan, som var sista kontroll i 25-manna, till målstämplingen. Carl sprang samma sträcka fyra sekunder snabbare.

Här är förresten tio-i-topp spurttider för Almby IK-laget:
1. Tobias Karlsson: 1:05
2. Per Håstlund: 1:07
3. Carl Carlsvärd: 1:08
4. Ola Hellström: 1:10
5. Nisse Bodin: 1:11
6. Karolina Karlsson: 1:12
6. Joakim Dahlberg: 1:12
6. Orienteraren Mats: 1:12
9. Thomas Johansson: 1:14
10. Anders Lindkvist: 1:15

Det kunde inte bli mycket bättre

En oerhört vacker höstdag. Stockholmsterräng. Ungdomar som med bra insatser bidrog till ett riktigt bra 25-mannaresultat för Almby IK.
Det kunde inte bli en mycket bättre dag.
Tja, min egen insats för laget, var kanske förresten inte helt perfekt. Några minuter bättre borde det ha blivit.

25-manna

Det blev inget bloggande härifrån Jordbro. Det får bli ett enda inlägg. Halden vann. Vi är ute på näst sista. Vår placering är ca 160.

Inlägg som ingen läser

25-manna i morrn. Uppstigning klockan 05.00. Dags att gå och lägga sig. Kan jag slita Carl från Idol? Jag ska uppdatera bloggen med mobilen några gånger under 25manna. Meningslöst kanske. Alla bloggläsare är ju där jag kommer att vara. Nåja, bilder kan ju vara kul att titta på även i efterhand.

Almbyiter blir snabbare rena

Det finns fördelar med att vara lågt rankad.
Vi kanske kommer att ha dålig koll på tävlingen på lördag - men nära till duschen, det har vi i alla fall.

Träningsfix i motvind

Det är roligt att ordna ungdomsträningar. Jätteroligt! Men det blir lite körigt ibland - och går allt som oftast inte alls som på räls. Morgondagens träning är ett exempel på en som har stött på vissa problem.

Förberedelserna var klara i god tid - redan i söndags. Det är i de praktiska faserna som jag har haft motgångar.

Jag tänkte passa på att skriva ut kartor i går när det var 25-mannasamling. Men det fanns ingen svart toner i färglasern. Aj, aj, hela träningsupplägget i fara. Men på kartoraklet Christers inrådan kontaktade jag Koneo i dag, från jobbet, och beskedet var att de skulle hinna få hem en tonerkassett till i morgon - till det facila priset av 1 600 kronor + moms. Äckligt mycket pengar.

Och i kväll var det tänkt att jag skulle hänga ut reflexstavarna vid de 16 kontrollerna. Men var f-n var stavarna. Jag letade och letade inne i klubbens förråd. Ingenstans fanns de. Jag ringde kollegan Karin, som tipsade mig om att höra med Anne-Marie. Turligt nog satt Anne-Marie i ett möte i Ljungstugan.
"Jodå, de är i källaren hemma, jag lånade dem ju till spökvandring på skolan. Förlåt och jag inte lagt tillbaka dem"
Ingen fara! Även solen har sina fläckar. Och att kasta sten i glashus ligger inte för mig. Jag är alltför medveten om mina egna minnesbrister för att kunna ha kritiska synpunkter på andra. Dessutom är det inte trevligt.
Jag gav mig iväg till Anne-Maries hus. Hans lyckades efter 15 minuters idogt letande hitta reflexstavarna.
Tillbaka till Ljungstugan och 45 minuters uppfriskande kontrollhängning. Det var otroligt skönt i skogen den här höstkvällen.

Nu gäller det bara att få tid att hämta tonern till skrivaren i morgon efter jobbet och hinna skriva ut kartorna.

På med lamporna ungar!

Nu faller mörkret allt snabbare på kvällarna. Det går inte att träna i dagsljus på ungdomsträningarna längre. Men det gör inte ett dugg. Det är bara att göra (nästan) samma sak fast med hjälp av pannalampa. Det gör egentligen bara det hela lite mera spännande.

Detta gäller för torsdagen:

• Vi kör igång en timme senare, klockan 19, för att det ska hinna bli riktigt mörkt.
• Klockan 19 är det genomgång av kvällens övning.
• Vuxna behövs som skuggor. Vid skuggöverskott rekommenderas vuxna att vara med på övningen som gäller för 15-åringar och äldre.
• Gemensam jogg 300 meter till startplatsen som är vid vändplanen där milan var förr.
• Gemensam start.
• Fyra kontrollområden ska besökas. Hur många kontroller som ska besökas inom varje område beror på hur erfaren/gammal man är: 10-åringar och yngre ska ta en kontroll inom varje område, 11-12-åringar ska ta två kontroller, 13-14-åringar ska ta tre kontroller och 15-åringar och äldre ska ta alla fyra kontrollerna inom varje område. Tanken är att det ska ta ungefär lika lång tid för alla. (Men jag tror nog att de äldre trots allt klarar uppgiften snabbast.)
• Varje kontrollpunkt markeras med en blå/rödreflexstav. Man "stämplar" genom att vidröra reflexstaven med handen.
• För de äldsta ungdomarna är kanske träningspasset lite väl kort och lätt, men det får de stå ut med. Det kommer att ordnas tuffare träningspass senare i höst och vinter.

För nybörjarna blir det också nattorientering. Men de får en egen bana, som startar i närheten av Ljungstugan.

Konsten att undvika Hökhöjden

I den individuella tävlingssäsongens sista självande timme presterade jag något som borde nominera mig till priset The Orienteering Detour Of The Year. Jag gillar helt enkelt inte Hökhöjden, i alla fall inte i slutet av ett lopp.

Kontrollerna satt mitt i vägen

I dag satt kontrollerna nästan mitt i vägen för mig när jag sprang orientering. Så är det inte ofta. Det var väl egentligen bara första kontrollen som var rejält felplacerad i förhållande till min riktning i skogen. Och sen fick jag leta onödigt länge efter en skärm som satt nedtrykt i det höga gräset vid en liten vattensamling mitt på ett hygge.

Eftersom jag behöver en hel del träning för att komma i form efter att ha latat mig i två veckor åker jag till Hällefors i morgon igen. D blir det en betydligt längre bana än de tre kilomter som bjöds i dag

Det är nu det börjar

Det känns som om att det är nu säsongen börjar.
Hällefors nu i helgen. Carl och jag är anmälda till medeldistansen på lördag.
Följande helger:
25-manna. Jag antar att jag och Carl ska springa i Almbylaget eller i det kombinerade.
Daladubbeln. Carl och Ebba springer ihop. Jag är kanske med och coachar. Det skulle i så fall bli tredje året i rad.
Smålandskavlen. Det är i och för sig Almbyfest i Ljungstugan på lördagen, men vi är några gubbar som är sugna på att springa i Tenhult på söndagen. Det borde gå att kombinera.
Novembersprinten. Mjölbypöjken orienteraren Mats önskar naturligtvis att det blir ett Almbylag i år.

Torsdagar är inte min grej

Det här var ytterligare en torsdag som jag inte kunde vara med på ungdomsträningen. Det har tyvärr varit många sådana torsdagar under hösten. Det har antingen varit jobb eller andra åtaganden.
Men jag försöker ändå dra mina strån till stacken. I dag hängde jag ut skärmarna till Karins stjärnorientering i skogen söder om Brickebacken.
Nästa torsdag, då ska jag minsann ta ansvaret för natträningen. Kanske någon sorts gås-OL?