Inse att du är en veteran, Mats

När jag började orientera på 60-talet hette herrklasserna Miniorer, Yngre pojkar, Äldre pojkar, Juniorer, Seniorer, Yngre oldboys, Äldre oldboys – och Veteraner. Den äldsta klassen kom man till när man fyllde 50 år.
Jag har varit där några år nu.
Så det var väl hög tid för mig att göra debut i distriktets veteranorienteringar, som arrangeras på torsdagsförmiddagar. Eftersom jag jobbade kväll i dag fick jag chansen att springa OK Tisarens veteranorientering i skogen mellan Hällabrottet och Sånnersta.
Så här såg kartan, banan och en del av min rutt ut:
http://peridot.se/doma/show_map.php?user=carlsvard&map=55

Premiär

Svalboviken söndag förmiddag

Vänsterfot testad med långpass

Jag har hållit mig ifrån den egna träningen en vecka och låtit min vänsterfot vila. Men jag haft att göra om kvällarna ändå, med klubbarbete och kommittéarbete i ÖLOF.
I torsdags var det 25 barn och ungdomar med på träningen. Full fart runt Ljungstugan. Kul!
Och i dag var jag bara tvungen att ge mig ut och springa. Fantastiskt väder. Jag tog på mig mina Asicsräserskor och sprang en långpass bort till Ekeby-Almby.

Löparväder

Jag jobbar i Västerås idag. Man borde egentligen vara ute och springa. Vilket vårväder!

Redan slutvilat

När jag stukade vänsterfoten i tisdags riktade jag in mig på flera veckors vila. Men jag har redan börjat springa. Foten är inte läkt. Den är fortfarande lite svullen, öm och blå, men det gör inte ont när jag springer lugnt och jag har ett rejält antistukningsskydd.

I dag bjöd KFUM på vinterseriedeltävling i tuff Kilsbergsterräng. 285 meters höjd att ta längs strecket på den 5,5 kilometer långa banan. Mellan kontroll 1 och 2 var det rena bergsklättringen.

Hela banan i mitt kartarkiv. Där kan man se kontrollerna som jag inte bommade.

Nu väntar ofrivillig vila

Kartan högupplöst i mitt kartarkiv

Nu blir det vila i några veckor. Vänster vrist fick sig en rejäl smäll när vi var ute och sprang i Markaskogen i kväll. Övermodigt valde jag att springa utan vristskmydd. Det gick bra tills det var en knapp kilometer kvar hem till Ljungstugan. Då trampade jag snett. Snabb nedkylning i iskalla diken och hård lindning  ska förhoppningsvis ha stoppat den värsta blödningen, men vristen ser tyvärr inget vidare ut.

Annars var den lugna löpturen i mörka Markaskogen njutbar.

Beviset på gårdagens löprunda

Samma karta fast i mitt kartarkiv.

(Jag hittade gropen där jag och brorsan  förevigades i en liten tidningsartikel i början av 1970-talet.)

Skogssjön

Så här ser kartan ut där jag joggade på stigar i dag. Det är min ungdoms träningsmarker.

Barbate-känsla

Jag är i Mjölby och hälsar på mamma och pappa. Jag passade i eftermiddags på att ta en joggingrunda i Skogssjöområdet. Det var en skön känsla, lite Barbate-känsla faktiskt, att springa på Högbymon och upp och ner bland rullstensåsarna söder om Skogssjön. Solen gassade och fick upp lufttemperaturen till 13 grader. Härligt! Mera sånt!

Snö – det var väl bra onödigt

Vintern gjorde ett ovälkommet återbesök i dag. Lagom till ungdomsträningen blev det en halv decímeters snötäcke över Ljungstugans När-IP.
Och där skulle ungarna springa!
Själv satt jag på jobbet, så jag slapp se alla halkincidenter på isfläckarna som snön dolde..
Jag har dock fått lugnande rapporter: Ingen ådrog sig några allvarliga skador.
Här är en av kvällens övningar:

Räddad av datordoktor

Allt såg så himla bra ut när Björn Alpberg och jag i går kväll testade datorer och det urtjusiga lilla tävlingsadministrativa programmet MeOS inför kvällens nattävling i Sörbyskogen.
Men när de första deltagarna som ville direktanmäla sig dök upp tappade vi kontakten med nätet och, vad värre var, min dator vägrade vara med och leka på det sätt vi planerat.
Jag är hyfsad på att använda datorer så länge de fungerar, men om det blir något tekniskt problem är jag helt ställd.
Björn var inte på plats.
Så det blev kaos.
Deltagarna fick matas in i systemet manuellt och medan löparna var ute i skogen försökte vi fundera ut nödlösningar.
Men så trädde han plötsligt in genom dörren, datordoktorn Björn.
Han gav sig in i det innersta av min trilskande dator.  Och vips, efter tio minuter var den med i matchen igen.
Arrangemanget kunde slutföras och redovisas enligt plan, men med betydligt fler pulsslag och större adrenalinpåslag än jag hade tänkt.
Slutet gott, allting gott.

Hi Tech träningstävling

I kväll är det dags för oss att arrangera deltävling i Löpex vinterserie. Vi har höjt arrangemangsambitionen den här gången. Vi hoppas kunna bjuda på storbildsvisning av resultatlista!
Och lurigt gafflade och utslagsgivande banor blir det förstås som vanligt. Det har Christer Tapper sett till.

DNA-förändrad

Klart som korvspad:
"DNA i skelettmuskulaturen från personer som precis har rört sig intensivt en kort stund har färre metylgrupper fastlänkade på ett antal kända DNA-sekvenser än innan den fysiska aktiviteten påbörjades. Dessa förändringar uppträder framför allt i områden av DNA som fungerar som "landningsplats" för olika typer av proteiner, så kallade transkriptionsfaktorer, som i sin tur är involverade i att slå på och av gener som man sedan tidigare vet har stor betydelse för musklernas anpassning vid fysisk aktivitet. "

http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=130&a=139627&l=sv&newsdep=130

Äntligen klar

I dag, tänkte jag, måste det bli av. Den måste bli färdig, den lilla kartan över Ljungstugans allra närmaste omgivningar.

Det är säkert ett år sedan jag påbörjade den, men det har inte blivit tid att göra den helt färdig.

Men i förmiddags åkte jag till Ljungstugan och fältarbetade det sista – och nu i kväll ritade jag kartan färdig i datorn.

Så nu har vi en detaljerad karta lämplig för nybörjarna att ha för att lära sig passa kartan. Den kan också användas för ultrasprint.

Så här ser den ut:

Runt, runt Stora Holmen

Nu är barn- och ungdomsträningen igång. Även nybörjargruppen drog igång i går, några veckor tidigare än den brukar. Det känns bra. Fem helt nya barn dök upp. Det var sammanlagt 17 barn och ungdomar som tränade, vilket är riktigt bra med tanke på att det ett gäng som fortfarande tränar skidor på torsdagar och som kommer att ansluta till orienteringen när skidträningssäsongen är över.

I kväll var det min tur att röra på påkarna, för första gången den här veckan, om man undantar två pass i Spanien i måndags.

Stigen runt Stora Holmen var både is- och snöfri, och benen kändes hyfsat pigga när jag sprang fyra fyraminutare (med två minuters vila mellan). Enligt gps-klockan hann jag 970, 990, 1000 respektive 990 meter under de fyra intervallerna.

Här är träningsbeviset:

Costa de la Luz, februari 2012

18 kontroller på 1 400 meter

I morgon, torsdag, kör vi igång barn- och ungdomsträningen i klubben. Jag har precis gjort i ordning träningen. Det blir mina beprövade SI-intervaller, fast runt en annan slinga än vi sprungit tidigare.

18 kontroller med stämplingsenheter sätts ut i stigförgreningar längs Markaskogens korta elljusspår. Kontrollerna används till fyra olika banor, där varje bana har nio kontroller. Så här ser banorna ut:

Tanken är att man springer valfritt antal banor. Men man ska ha kraft kvar att springa la grande finale, banan där alla 18 kontrollerna är med. Stämplingshysteri!

Välkommen!

Orgie i spanska misstag

Den som vill spana in kartorna från ett par av de underbara Spanientävlingarna – och få lite bom-underhållning – kan nu gå till mitt digitala kartarkiv.

Direktlänk till lördagens medeldistans.

Direktlänk till söndagens långdistans.

Skanna, skanna, skanna

Jaha, då är jag hemma igen. Strålande vackert väder även i Örebro, men bara knappt hälften så många plusgrader. Fint att komma hem till en tidig vår.

Men jag borde nog tagit en semesterdag till, för nu har jag massor med kartor som ska skannas, läggas gps-spår på och lägga in det digitala kartarkivet.

Jag börjar med den sista tävlingen: 4,7 km i skog, på hed, på sanddyner och på gator i Caños de Meca.

Här kan kartan och rutt studeras i detalj.

Mera kartor kommer så småningom.

Sista kontrollen

Malagas flygplats är så gott som tom. Vi har haft en angenäm nattkörning de 22 milen längs costa de la luz och costa del sol. Flyget går om två timmar. Jag är hungrig och trött.

Sista morgonen

Sista dagen här i Los Canos de Meca verkar bli den varmaste. Jag har sen starttid till tävlingen och banan här troligen mest på sanddynerna borta tid fyren Faro de Trafalgar.. (Vi bor förresten i lägenhetshotellet längst till vänster.)

Vad smakar rape?

Jag slänger ut en bild från i förmiddags, när vi gick på stranden i Barbate. Vad mannen fick på kroken vet jag inte. Kanske var det rape? Det är det som jag har beställt på restaurangen där vi sitter nu, i en liten stad som heter Conil.

Champion of the Andalucia orienteering meeting 2012

Kalle vann sin klass och jag klättrade till sjätte plats i min klass. Även jag är nöjd. Nu går vi och badar.

Klart distanserad

Det var kul att springa sprint i Barbate. Det gick bra, men jag hade inget med toppstriden att göra. Jag kom fyra, nästan 1.30 efter en snabbfotad belgare. I medeldistansen tidigare idag kom jag nia. Kalle vann M60!

Väntan

I karantän i väntan på sprinttävlingen i Barbate.

Nu är vi igång

Den första etappen är avklarad. Det var en medeldistans som till största delen gick i strandkanten. Jag gjorde dumheten att springa till min andra kontroll först, men det ordnade upp sig. Kalle gjorde ett topplopp. Nu har vi käkat och ska bege oss till Barbate för att springa en sprinttävling.

Trött på braxen

Vi struntade i middagen på hotellet i kväll. Kvaliteten, och variationen, har väl varit så där. Två kvällar av tre har det varit dorrada, en sorts braxen enligt parlören, till huvudrätt. Så det fick bli tapas på en trevlig bar istället. Spett med kött, spett med små bläckfiskar och spett med räkor, rå tonfisk med jordgubbar och pistagenötter, och tortillas med räkor i. Öl till det, för de hade ingen sherry.

Fel om sherry

Det där med att Kalle drack en Manzanilla Fino var helt fel. Manzanilla och Fino är nämligen två olika sherrysorter. Det fick vi lära oss under en 1,5 timmar lång guidning i handelshuset Barbadillos bodega. Det var bara Kalle och jag i den guidade gruppen. Rena rama privatlektionen, så är jag ganska bra på sherry nu.
Kroppen börjar kännas mör. Jag har precis avverkat en jättetuff sexkilometersbana på sluttningen ner mot havet.
Och i morgon börjar tävlingarna. En medeldistans och en sprint. Där emellan blir det nog bad i havet.

Manzanillo fino

Sanlucar de Barrameda, sherrytillverkningen hjärta. Kalle köper ett glas av den allra finaste sorten, för nio spänn.

Fastnålad

I eftermiddags vår det dags för en masstartsträning i San Ambrosio i den norra delen av naturreservatet Brena. Det vår delvis öppet och lättlöpt, delvis svårframkomliga snår. Jag fastnade i taggbuskar på väg till sista kontrollen, försökte pressa mig fram, men misslyckades. Jag tvingades backa, men det tog mig flera minuter. Sönderriven på armar och ben tog jag mig till slut i mål. Paellaparty på en liten bidrog blev plåster på såren.

Ingen trängsel i poolen

Efter het sanddynsorientering tyckte jag att det var läge för ett dopp i poolen. Det tyckte ingen annan.

Rena öknen

Förmiddagens träningspass förlades till dem vackra kustremsan vid Bolonia. Där finns en fantastisk strand och stora sanddyner.

Virrvarr av små gränder

Sprintbanan i den gamla staden Vejer de la Frontera hade varit riktigt roligt att tävla på. Hur skulle DU ha sprungit mellan sjuan och åttan?

Korridororientering

Så här såg en del av dagens proffsigt upplagda teknikträning ut. Kalle och jag sprang tillsammans och hade ganska bra koll. Underbar terräng.

Sprintvandring, finns det?

Dagens andra träningspass är en s kartpromenad genom trånga och branta gränder. Staden Vejer är spännande. Och sprintkartan är välgjord.

Invigda och godkända

Jag kunde nog inte ha köpt ett par skor lämpligare för den här terrängen.. Första träningspasset var förövrigt perfekt. Nu kan det bara bli sämre, som närkingen sa.

Sand, sand, sand

Efter en titt på stranden sitter vi och var en kaffe på platsensenda öppna bar..

Hög säkerhet

Morgondagens (första?) Träning

Då var dagens andra trerätters avklarad. Här gäller det att ligga i om all mat ska kunna förbrännas. Och möjligheter finns. Vi har försätts med en hel bunt kartor. Vi börjar i morgon med en svår teknikträning. Är kartan för suddig?

Vi börjar med kanin

Landningen gick bra. Bilen är uthämtad och vi är på väg. Kalle käkar kanin, tror han.

Ska jag komma fram?

Det här börjar darrigt. Som väldigt orutinerad bussresenär gick jag först på fel buss (som hade tagit mig till Asker) och när jag till slut klev på rätt buss begrep jag inte hur jag skulle använda bussrabattkortet. Undrar om jag lyckas gå av vid rätt hållplats?

Stora Mellösa, here I come

Klockan 7.20 i morgon är det dags att hoppa på bussen utanför USÖ. Bussresan går till Stora Mellösa, dit jag anländer klockan 07.55.

Sju och en halv timma senare är vi Malaga.

Inte så dumt.

Lägsta temp en mil från Barbate senaste dygnet: 8,9

Högsta temp en mil från Barbate senaste dygnet: 17,8

Den som spar han har

Jag hittade en påse med euromynt i en byrålåda. Där låg också min gamla telefon. Eftersom densmarta telefonen levererar så dåliga bilder till bloggen kanske den här får följa med istället.

Konstiga bilder på bloggen

Jag provade att lägga upp några bilder med mobilen här på bloggen , direkt från idrottsmässan på Conventum i går. Det gick inget vidare. Bilderna kom visserligen ut snabbt, men kvaliteten är usel.

Hmm ... Jag som hade tänkt lägga upp bilder från Spanienresan.

Vi får se hur det blir med den saken.

Lägsta temp i Barbate senaste dygnet: 8,8

Högsta temp i Barbate senaste dygnet: 16,5

Avfärd om 36 timmar

Full fart Greta

Det har varit bra tryck i vår monter. Populärt bland ungarna. Här är Greta Pehrson på väg mot sista kontrollen.

Hedvig i skogen

Hedvig Johansen, 4 år, var en av besökarna i vår skog. Karin G hjälpte till.

Idrottsmässan har startat

Vi har byggt en liten skog inne i Conventum. Olfar är här.

38 starter – svårslaget

Jag satt och räknade förra årets tävlingsstarter för klubbens medlemmar. 13-årige Emil Alpberg toppar listan med 38 individuella tävlingar! Ujujuj! Han börjar bli rutinerad.

Lägsta temp i Barbate i går: +4,3

Högsta temp i Barbate i går: +15,6

Drygt tre dygn kvar innan avfärd.

Nattsudd

Hög tid för verksamhetsberättelse inför klubbens årsmöte. Jag har suttit hela kvällen för att få till en fullödig dokumentation. Det gick – nästan. Jag återkommer med redovisning här på bloggen.

Lägsta temp i Barbate det senaste dygnet: +4,1

Högsta temp i Barbate det senaste dygnet: +17,3

Drygt fyra dygn till avfärd.

Nattorientering i pudersnö

Löpex vinterserie, en natträningstävling i Karlslundsskogen. Tänk att det kan vara så jobbigt att springa när det är så flackt.

Större delen av banan gick bra, men jag fastnade i tät vegetation ett par gånger och var helt vilse en gång. Sånt tar tid.

Se mitt tappra, men inte särskilt lyckade, försök att ta mig runt banan så fort som möjligt, här i Kartarkivet.

Lägsta temp i Barbate det här dygnet: +0,5

Högsta temp i Barbate det här dygnet: +15,4

Knappt sex dygn till avfärd.

Soligt, men ack så kallt

Om knappt två veckor är jag i Spanien och springer orientering, äter god mat och åker till intressanta platser. Men vad gör jag på nätterna? Fryser? Ja, om inte vädret ändrar sig är risken stor. Just nu är det bara 4-5 grader om nätterna i Barbate, och om ryktena stämmer är det lite si och så med uppvärmningen på hotellet där vi ska bo.

Så jag grunnar på mig hur nattdräkten ska utformas. Det är väl bäst att ta med sig rejält ullunderställ, mössa, ullstrumpor – och vantar!

Torsdagens temperaturer i Barbate, Andalusien:

Planering, "skogsintervaller" och långa kok

Oj, vad tisdagskvällen blev aktivitetstät.

Klockan 18 hade vi ungdomsledarmöte. Yvonne, Henry, Tobbe, Björn, Bengt, Karin och jag dök upp. Vi grovplanerade vårsäsongen. Det känns bra, men vi kommer att behöva hjälp av fler klubbmedlemmar och föräldrar för att fixa en verksamhet som är bra för alla barn vi hoppas kommer att vara med under våren.

Klockan 19.30 var jag omklädd för intervallträning i Tybblelundshallen. Dagens övning var "skogsintervaller" vilket innebär att springa runt, runt på friidrottsovalen som vi belamrade med diverse hinder för att få skogskänsla. Kul och nyttigt!

Väl hemma igen vidtog diverse långkok. Ärtsoppa med rimmat fläskkött på en platta och rotmos på en annan. Det luktar ljuvligt i lägenheten. Rotmoset är klart. Nu väntar jag bara på att ärtsoppan ska vara färdigkokt.

Temperaturen sjönk med nio grader direkt

Jag joggade iväg norrut på cykelbanor till Lillån i kväll. Skönt löparväder, med sex minusgrader. Efter fem kilometer vände jag och sprang samma väg tillbaka. Det blev motvind och därmed sjönk temperaturen till uppskattningsvis 15 minusgrader. Det blåste nämligen sex sekundmeter och min hastighet var väl ungefär tre meter i sekunden. Det blåste alltså nio sekundmeter i ansiktet på mig. Om luften är sex minusgrader och det blåser nio sekundmeter blir kyleffekten minus 14,6. Det bet rejält i kinderna.

Det finns ställen på nätet där man kan räkna ut effektiva temperaturen, exempelvis här.

Om man vill räkna själv ska man använda den här formeln:

Där T är temperaturen, V vindhastigheten i meter per sekund och T eff den effektiva temperaturen.

Jag älskar kylan!

Om det var många människor på Hjälmarisen i dag? Ja!

Om det var desto färre ute och promenerade längs Svartån i kväll? Ja!

Jag tog en löprunda i iskylan framåt kvällen. Nio kilometer blev det bort till Oljehamnen, runt Oset och hem igen. Jättekallt och jätteskönt.

Mitt i friluftslivsidyllen

15 grader kallt, vindstilla och strålande sol. Perfekta förutsättningar för en skridskotur. Jag sitter nu i mysiga stugan på Lindholmen. Vi är många som sitter och mumsar på våfflor.

Ett år sedan

Det är dags att damma av orienteraren Mats igen .Jag börjar nämligen känna mig sugen på att skriva lite blogginlägg, eftersom orienteringssäsongen närmar sig med stormsteg.

Om tre veckor är Kalle Wahlström och jag i Spanien och springer, springer, springer.

Det är Kalle som har skött nästan alla förberedelser hittills. Jag har bara bokat min egen flygresa.

Kalle har bokat boendet, bilen och anmält till tävlingen.